IMG_2534

LÄNGTAN

Jag har just landat i soffan efter en låååång dag.

Många många mil i bilen är avverkade och jag njuter just nu av att sitta här i vår lilla lägenhet på avenyn i Göteborg omgiven av levande ljus och ett glas bubbel på soffbordet.

På spisen puttrar en sen middag då jag väntar in mannen i mitt liv, som är på väg hem från jobb i Norge. Även han med många mil i bil när han äntligen anländer.

 

I kväll har jag realiserat något jag längtat efter så många år.

Något som pockat på min uppmärksamhet länge men som jag ignorerat och stängt in igen, trots att jag guidar över 100 själar varje vecka till att hitta sin längtan och göra den till verklighet. Tokigt va?

 

När jag var 8 år fick jag för första gången sätta mig på hästryggen, och omedelbar kärlek uppstod. Ljuv musik och en stark längtan att få uppleva symbiosen mellan djur och människa igen. Och den som öppnade den dörren var en hingst vid namnet Stormhur. En islänning med mycket vilja och ett lynne som fick även den här bestämda damen att blekna.

Där och då hittade jag hem, och mina år fram till tonåren spenderades i stallet.

 

Så kom livet emellan och min längtan tillbaka till stalldoft och hästryggen förpassades längst bak i prioriteringen. Alltså inte alls.

 

Så ger livet oss det vi behöver, bara vi lyssnar!! SER. KÄNNER!

 

Jag har en kollega här i Göteborg som har en häst, en islänning det klart. När vi skulle ha ett event tillsammans på NÄÄS fabriker i somras gav hon mig möjligheten att sitta upp på hennes häst. Tillbringa tid i stallet, och dra långa andetag med stalldoft igen. Och pang, gammal kärlek rostar aldrig.

 

Idag har jag fått ta min första ridlektion på 30 ÅR, och snacka om meditativt tillstånd. En sekund av tankarna far iväg någon annanstans och du har ett flera hundra kilo tungt djur som går åt ett helt annat håll än vad du tänkt. Total närvaro, total koncentration och ren och skär lycka.

 

Att fylla livet med LIV!!!

Att ge dig själv respekten och tiden, kärleken och närvaron att först ta reda på vad du längtar efter och sen verkligen ta tag i din längtan och GENOMFÖRA den. Halleluja, livet glittrar.

 

Så min vän, en kväll så här i soffan med kanske ett glas vin som yogafröken.

 

VAD LÄNGTAR DU EFTER???

 

GÅ UT OCH HÄMTA HEM DET!!!

 

Så nu vet jag att alla dagar räknas, och den där grå dagen för två år sedan när jag kämpade mig ner till Varberg fast jag var HELT slutkörd för en yogadag, gav belöning mer än jag kunnat ana. En nyfunnen vän och kollega i Malena. Och det, det kan aldrig mätas i kronor och ören. Det är den största rikedomen. Och jag är galet tacksam att våra vägar har korsats.

 

Tänk, när vårt hus är klart här nere i Göteborg i november i år, har jag inte bara en nyfunnen vän, jag har även den största gåvan att få dela ett gemensamt intresse, förutom yoga, kan vi åka till stallet. Och njuta.

 

Så vad vill jag säga med detta?

 

UT OCH UPPLEV!!!!

LEV!!!

 

Och det du ska slösa med i livet är kärlek.

 

Jag har fått kramar och kärlek av båda mina barn i vecka, riktmärken på att jag går min väg, men de älskar mig och respekterar sin mamma mer än någonsin. Jag har fått krama på, pussa på och mata mitt barnbarn, hans leende är det vackraste jag vet. Just nu planerar vi vår först gemensamma skidsemester med lille Alfons och hela bröstet blir varmt av bara tanken. I detta nu plingade det i min mobiltelefon och min svärdotter skickade ytterligare ett varmt meddelande.

 

Och snart, snart vet jag att den där enda kärleken, den vi alla går och hoppas på ska hitta oss någon gång i livet, en partner du älskar, avgudar, retar dig på, och kan gå genom eld och vatten för. Han, ja han jag får dela mitt brokiga liv ihop med, han är snart snart hemma från grannlandet i väst.

 

Och hur omvälvande det här livet än må te sig, då jag vaknade i min yogastuga på ön i morse, åkte 7 mil åt fel håll för att hämta hem min dotter hos sin pojkvän, passerade min lägenhet i Skövde för att packa och nu landat i mitt tredje hem i Göteborg ikväll. Så vet jag, my home is where my heart is.

 

Så mina vänner, var du än befinner dig i livet just nu. Ljusaste ljust eller mörkaste mörkt. Det blir bättre, jag lovar. Idag när jag berättade för min ridinstruktör att jag 2011 låg som ett kolli i en säng med en förlamad högersida i sex månader tittade hon på mig som ett frågetecken. Och just där, just då, insåg jag vilken sjuhelvetes resa jag gjort.

 

Så tack, tack livet och tack till mig, och min galna tro på att allt, verkligen allt GÅR!!!

 

Kärlek och kramar till just dig

 

Karin