yogaresa_mallis_2015_02

Sadhana

Just nu är jag i sluttampen av ytterligare en yogautbildning. Under 30 dagar ska jag utöva Sadhana och sen sätta mig en stund efteråt och skriva ner mina reflektioner. En nyttig läxa, som jag önskar att jag kan göra till en vana.

Vad är då Sadhana?

Jag hittade en så bra beskrivning på yogakloster.se som jag vill delge er.

Sadhana betyder andlig utövning och daglig disciplin eller självkultivering (personlighetsutveckling) och ingår i en yogautövares vardag. Sann andlighet menar Lama och Cutler (1998) är något som en person hela tiden bär med sig och utövar var denne än befinner sig, hela tiden så att det tillslut blir en naturlig integrerad del av livet. I Kundaliniyoga benämns ofta den dagliga morgonträningen av yogaställningar, meditation och avslappning som Sadhana. Sadhana bör enligt Yogi Bhajan, mästare i Kundaliniyoga, praktiseras varje dag, framför allt om en person är yogalärare eftersom det sägs ge utövaren en strömmande livsenergi som är speciellt viktig enligt Bhajan om en person vill undervisa. I Kundaliniyoga rekommenderas 2 ½ timmes morgon-Sadhana varje dag innan soluppgång och detta har sitt ursprung i karmatänkandet, att det som en person ger får denne tio gånger tillbaka. Alltså att 2 ½ timmes praktiserande av yogaövningar på morgonen ger effekt över dagens resterande timmar (2 ½ tim x 10 = 25 tim). Enligt Bhajan stillar dessa tysta tidiga morgontimmar sinnet och gör det klarare samt rensar det undermedvetna. Regelbunden Sadhana sägs ge tillgång till din sanna potential och livskraft. Du växer i viljekraft, självtillit och koncentration.

Vill du göra morgon Sadhana enligt sed går du upp i ”nektartimmarna” kl: 03.45. Under de tidiga timmarna sägs luften vara extra nyttig för kroppen att andas in eftersom de negativa jonerna i atmosfären pressas ner. Det är samma hälsosamma luft som finns vid vattendrag eller högt upp i bergen. Sadhana görs i några olika steg där du börjar med att vårda din kropp innan själva yogapasset. ”Kroppen är själens boning” och enligt den yogiska filosofin bör du ta hand om din kropp på respektfullt sätt.

 

Jag som är en vanlig dödlig, går absolut inte upp 03.45 och yogar och mediterar. Jag kanske inte ens får till en yogastund på morgonen. Min stund på dygnet är kvällen. Då får jag ro att sätta mig på mattan, känna in och låta kroppen flöda i asanas, eller bara vara i Savasana.

Det finns lika många åsikter som det finns yogalärare tror jag. Och olika grenar av yogan har olika läror.

Jag som har svårt att rätta mig i ledet, svårt att göra något bara för att. Jag tillhör inte någon specifik gren av yogans djungel. Jag är jag, punkt.

Jag vill att min yoga, både den jag utövar för min skull och den jag omsorgsfullt guidar andra i, ska vara en väg inåt. Och den vägen är olik för alla. Ingen som kommer på mina klasser kommer någonsin bli tillrättalagd eller få en pekpinne på vad hur eller varför.

Jag vill att de som kommer till mig på mina klasser ska få ynnesten att få vara i sitt eget sällskap en timma. Få känna känslan av att bara bry sig om sig själv, att vara här och nu och få tillåtelse att lyssna till sin egen röst.

Att med pekpinnar gå runt och dra i en arm eller korrigera ett knä i en position finns inte i min värld. Inte så länge jag ser att ingen kommer till skada. Enda gången ni kan se den här yogafröken kärleksfullt korrigera en Yogi på en klass, är när jag ber dem backa. Sluta prestera och inte utmana sina kroppar så hårt. För då har den där rösten svårt att tränga igenom, då kan hjärtats röst inte tala, om hjärnan och viljan att prestera talar högre.

Jag har själv fått pekpinnar från instruktörer när jag på min resa gått på yogaklasser. Och vips är min presterare där och tar över hela mitt system, att visa mig duktig. Vara till lags.

Jag hr även fått kilometerlånga mail på min väg till den yogainstruktör jag är idag från kollegor som inte delar min filosofi. Som tillhör specifika grenar av yogans värld, där det inte alls är så tillåtande som jag vill ha det i min yogasal. Där vissa asanas inte får utövas utan att det praktiseras i en viss ordning och utan perfektion eller enligt dem rätt kunskap. Jag har full respekt för deras lära och deras sätt att se på yogan, men för att kunna ge dem det med hela mitt hjärta krävs samma respekt tillbaka. Vi är alla olika, vi har alla olika värderingar och vi kommer alla ha olika sätt att förhålla oss till yogan. Och vet ni, det är ju det som är SÅ underbart. För den som bara vill fysiskt utmana sig i sin yoga, hittar en annan lärare än mig. Och de yogis som har samma längtan som jag med sin yoga, hittar till min yogasal. Så låt oss alla finnas, och belys och sätt strålkastarljuset på våra olikheter. För så ser världen ut utanför yogasalen mina vänner. Vi är alla olika, och tack gode gud för det.

Så här kommer en varm yogakram till er alla från min yogamatta framför öppna spisen ikväll.

Låt din yoga vara din, och låt ingen få ändra på det.

Yogafröken