När du en morgon vaknar och inser att du verkligen befinner dig mitt i livet. Att det är dags att göra bokslut igen och se över vad som finns och inte finns i ditt liv. Att känna efter vad som är viktig och inte. Att känna in innerst därinne vad du längtar efter.

Just nu längtar min kropp efter vila och nyttig mat. En detox både fysiskt och själsligt. Jag startar ju varje morgon med mitt vetegräs, men den sista veckan har det fått sällskap av en hutt av mirakelmedicinen som min granne Margareta gör. Honung och havtornsjuice. Den är himmelsk. Margareta och hennes skafferi hittar ni här: https://www.facebook.com/skafferiskalkarike/

Min själsliga detox får sitt med långa promenader i det vackra vinterlandskapet med min x-man. Ja min xman är en lurvig 6-årig springer spaniel som älskar sin matte över allt annat. Villkorslös kärlek. Lycka.

Yogan har också stor plats. Idag fick jag förmånen att guida en klass genom olika yogapositioner. Vi hjälpte varann och många fick den där aha-upplevelsen som jag själv vet hur magisk den är när polletten trillar ner och du hittar rätt i en position för just din kropp.

Meditationen som vi delade idag innebar att vi fick till oss både kärlek och värme men också att vi släppte taget om det som vi inte längre behöver. Så mycket som kom på dagens klass. Så mycket känslor. Det är lika fantastiskt varje gång jag som yogafröken får uppleva när yogan griper tag för första gången, när dörren öppnas. Jag upplevde det själv så starkt där på Masesgården för 5 år sedan. Den upplevelsen glömmer jag aldrig. Den ödmjukheten inför livet, inför yogan och inför Malin som öppnade min dörr. För det är jag evigt tacksam och kommer minnas resten av livet.

När jag sedan blev guidad av Malin vidare i min process till att träffa Cristina uppstod magi. nej inte magi, vi vet fortfarande inte vad som hände den där eftermiddagen i Frankrike under olivträdet. På kvällen tittade vi på varann och inga ord behövdes. Vi bara nickade. Något hände idag, eller hur? Men vad?

Cristina har funnits i mitt liv sedan dess och det är en relation jag vårdar ömt. Hon har sakta byggt upp mig igen, från livets botten. Om hon läser detta kommer hon protestera, hon menar att jag gjort jobbet själv. Men innerst där inne vet hon, hon la första stenen. Sedan har hon varsamt och ibland envist och bestämt fått mig att bygga upp min skyddsbarriär igen. Den som skyddar mig, som får mig att välja vad jag vill släppa in och inte.

På tisdag ska jag åka till Cristinas härliga Mamita och få hänga lite med henne igen. Lycka!!

För er som inte besökt Mamita, gör det. Det är ett själsligt spa på Vikingagatan i Stockholm.

http://mamitasthlm.se/

Cristina har lärt mig det jag redan visste. Hon har påmint mig. Man kan laga det som varit trasigt. Det lärde min farmor mig redan som liten, fast kanske lite mer praktiskt. Hon var en handlingarnas kvinna. Hon hade upplevt fattiga tider. Hon hade upplevt att förlora två av sina bröder i tidig ålder, hon hade lärt sig att det bara var att kavla upp armarna och fortsätta livet. Att limma ihop det som var trasigt och gå vidare i livet.

Den här skålen har jag och farmor vispat smet till hundratals sockerkakor i. En sen eftermiddag gick den i golvet, men vad gjorde vi? Jo lagade den.

Varsamt förde vi samman bitarna till skålen var hel igen, jag vispar fortfarande min sockerkakssmet i den här skålen. Varsamt och med kärlek.

För några veckor sedan var vi på shoppingtur jag och Charlotte. Då köpte jag ett par blomkrukor i exakt den här nyansen, egentligen visste jag inte varför jag föll för just dem. Men Charlotte visste, de passar perfekt ihop med Birgits skål sa hon. Ja självklart svarade jag. Där och då visste jag att farmor var med mig just den dagen.

Så vad längtar du efter?

Vad har du som behöver lagas just nu i ditt liv?

Det kan kännas svårt och skrämmande att ställa sig frågan.

Men både yogan och meditationen guidar dig. Jag lovar.

Namaste

Yogafröken.